Har hänt mycket som faktiskt är eller kommer att bli positivt för min del. Idag ringde de äntligen från stället där jag ska gå och prata med en psykolog. De hade på något sätt lyckats få plats med mig. :-) Dock börjar inte samtalen förrän den 18juni,  men ändå. Jag har fått en tid!!!!!!

Imorgon blir det möte med chefen om rehab och fkassan är också där. Sen har jag och chefen också pratat om fast tjänst för mig. Känns jätteskönt för jag trivs verkligen på min arbetsplats där jag har varit i två år så nu är jag äntligen inne i Kommunen. Trivs med mina kollegor och stället. Ja, nu är det ett halvår till sen flyttar vi till helt nyrenoverade lokaler. Blev bara för mycket med allt och att ha dessa två killar jag har haft dessa två terminerna har bara inte fungerat. Båda behövde mig så mycket och jag hade ju inte tiden så det är verkligen något jag måste ta upp... Jag blir dålig när jag känner att jag inte kan hjälpa till så som jag vill....

Sen är det allt här hemma med barnen ... Ja, men iallafall det ska nog bli bra det här. Får försöka att ta en dag i taget som sig bör. Vet ju att vissa dagar är helt ok och andra är bara precis skit...

Tänk så fort 10¨år går och tänk så mycket det har hänt på dessa tio åren. Vad pratar jag nu om då. Jo på onsdag är det så att det är 10år sedan min älskade snälla/j-----a pappa gick bort. Jag älskade honom så , men ändå var jag så arg och besviken på honom massor av gånger.. Jävla sprit......... :-(((((((

På onsdag är det också så att min älskade fina lillasyster fyller 28år, men jag kan inte krama om henne på sin födelsedag för hon är i Wales och jag är här... Hoppas så att hon kan komma hem i sommar som vi har planerat. Hon betyder så mycket för mig och har haft det så tufft i livet. :-(

Visst var det orättvisst att pappa aldrig fick träffa sina barnbarn precis som min mormor aldrig fick träffa sina barnbarn. Ett år efter att pappa dog så föddes min fina Emma. Detsamma var det när min mormor dog .. jag föddes ett år efter. Båda dog på tok för tidigt i livet............... Men det är så det är...

Jag har dock så svårt för att släppa massor av saker och tar på mig skuld.. Jag hade inte haft kontakt med min pappa på nästan ett och ett halvt år innan han dog förutom ett brev jag skickade till honom ett halvår innan. Men visst han valde ju att inte heller kontakta mig så är det verkligen jag som ska känna skuld??

Jag var så arg och besviken på honom för att han bara ringde när han var full.... Jag vill ha min nyktra fina pappa och inte den fulla som bara var jobbig och lovade guld och gröna skogar... Hur han än var så älskade jag honom dock............... och jag saknar honom så... Jag minns att han låg där så fin när vi fick åka och säga adjö... Han såg så fridfull ut, men han var så kall................. Den bilden kommer jag aldrig att glömma. Fina pappa... Varför blev det som det blev?

*Ja, det var så länge sedan jag skrev nu. Har verkligen haft ork nu. Jag vet inte vad det är, men allt har bara varit kaos ena stunden och sen bra andra stunden. Jättejobbigt att må ok och sen helt plötsligt så mår man skit... Har försökt vara ganska social i veckan och får väl säga att det har gått ganska bra iallfall.

På onsdag ska jag på rehabmöte och prata om en ny anställningsform med min chef. Jag är ju nu äntligen kvalificerad i kommunen för att få fast tjänst och chefen kom med ett bra förslag. Återkommer om det.

Vill bara visa att jag lever, men att jag inte har ork att ens skriva... Jag har inte fått någon samtalsterapi ännu då de inte har möjlighet att ta in nya.... Vet inte om jag ska försöka någonannanstans. Ska prata med min läkare på onsdag så får vi se vad han säger.. Kram på er.

Idag när jag vaknade så kände jag mig relativt pigg och kände att idag har jag minsann energi. Men efter att ha lämnat barnen i skolan, legat på spikmattan och gått ut och putsat fönster utvändigt så vände det... Jag känner mig ledsen men varför?? Jag vet inte är som en klump i bröstet som hugger och jag bara mår skit... :-( Jag hatar dessa dagar när detta kommer över mig. Satt ute en stund i solen och åt lunch , men huvudet värker och då är det väl inte läge att sitta där. Inte här heller för den delen. Ska ta och lägga mig och försöka sova en stund och hoppas på att dagen blir bättre. Hur ska detta sluta?????????????????????????????

Hej... Jag har inte alls någon ork nu så jag har inte skrivit på några dagar. I torsdags var jag med min mamma hela dagen. Vi var hos gamla vänner i Broby och passade också på att besöka pappas och mormors gravar.. Så fridfullt och fint ligger dem där vid Helge å.

Igår var vi i familjen ute på tur och körde och kollade lite i affärer. Men jag blev helt slut och fick ont i huvudet och det sitter i ännu. Har gjort lite grann idag, men huvudet visar att det finns där... Ikväll ska vi hem till några vänner, men det lär inte bli långvarigt med denna huvudvärken. Sen blir det i säng igen och hoppas på att det släpper..

Pratade med läkaren också i onsdags,, sjukskrivning terminen ut. Till den 20juni alltså och sen blir jag ändå arbetslös. Det är ju så många gånger när man är elevassistent att på sommaren har man inget jobb. Men ganska skönt just nu när jag har noll ork..

Ja, pengar... Det är bara något som man behöver ha, men blir man lyckligare om man har mer eller mindre... Jag vet inte och jag tror kanske inte det, men om man ändå hade haft pengar så man hade kännt att det hade gått att göra den där resan och hälsa på lillasyster i Wales eller betala för att hon skulle kunna flyga hem så hade det verkligen kännts bättre. JAg ska väl inte klaga för vi visst har vi pengar, men det är ju just nu så att det precis går runt... SKa det vara så?? Sjukskrivningen hjälper ju inte till precis... Fan blir så trött..

Min syster har också varit sjukskriven och har inte mycket pengar,,, vill så gärna köpa biljetter till henne så hon kan komma hem i sommar,,, men hur?? :-((( varför ska allt bara vara så jobbigt och varför ska man vara så beroende av pengar... Nu kanske hon inte kan komma hem och vi kan inte komma till henne... Fan....

Familjen är alltid det viktigaste för mig. Nu är Emma hemma och är genomförkyld och trött. Hon har ofta ont i magen dels för att det är oroligt i skolan och det har varit mycket tjafs där bland tjejerna och lögner hit och dit. Det börjar väl ordna upp sig lite grann, men.............. Sen tror vi att det kan vara så att hon är laktosintolerant också. Hon tål inte gluten redan nu. Ska prata med läkare imorgon och sen hoppas få ett test gjort så snart som möjligt.

Vad gäller EMil så är det rörigt just nu. Han är så toppad och det händer massor främst när han är på fritids. Idag blir det ingen fritids för honom då Emma är hemma så jag hämtar honom. Blir ingen vila för mig idag, men det får jag ta.

Sen är det ledigt ons till söndag för barnen. Studiedag imorgon och sen långledigt. Kort skolvecka. Efter det är det ju bara några veckor kvar tills vi tar sommarlov och jag hoppas verkligen att mina samtal har dragit igång innan dess. För jag behöver det nu.. Det trycker på både i huvudet och bröstet.. Så mycket som ligger och bubblar........

Då var det måndag igen och jag är inne på min åttonde sjukskrivningsvecka. Blir det bättre?? Det jag märker som blir bättre är att jag har med tålamod med barnen igen och jag orkar att sitta med dem på kvällarna och titta på tv. Jag orkar laga middag till dem igen så visst blir det bättre.

Sen är det ju det här med hur jag mår inuti mig som hoppar från dag till dag och där jag hoppas innerligt att jag snart ska få börja med mina samtal. Hemskt att det är kö dit.. Tänk så många som mår dåligt på ett eller annat sätt i dagens samhälle..

Det blir en lugn dag idag för jag vaknade med ont i halsen och känner mig ganska sliten. Emma är också jätteförkyld, men gav sig iväg till skolan så får vi hoppas hon mår bättre. Maken har åkt till Halmstad med jobbet och sen bär det av till Helsingborg så vi ser inte honom igen förrän imorgon kväll. Emma blir alltid så orolig när han är iväg. Men vi ska ha tacomys ikväll fast det är måndag för det har barnen önskat. :-) Som jag älskar dem. Varför ska dem behöva uppleva att ha det så här? Så svårt att förklara för dem varför jag går hemma och är sjukskriven. :-(

Jag gör verkligen mitt bästa för att vara en bra mamma, men det är inte alla gånger så lätt. Det jag känner är att jag är så mycket jag kan med barnen, gör läxorna med dem, leker, spelar spel, läser sagor med mera och så klart säger jag till dem varje dag hur mycket jag älskar dem!