Jag fattar inte hur jag bara kan sitta och börja gråta... Har gjort det ett par gånger idag. VAr kommer tårarna ifrån och varför?? Ja, varför är kanske inte så svårt det är ju så mycket med allt och ingenting. Lusten och orken har totalt avstannat och jag känner mig inte alls glad.

Försöker att hitta på saker med barnen och fixar lite här hemma, men helst av allt skulle jag bara vilja lägga mig under täcket hela dagen..

Jag längtar verkligen tills den 17 augusti när det är dags att träffa x igen för detta går inte... Saknar min man något kopiöst när han är och jobbar.. Bävar inför att börja jobba och kollar andra jobb. Men samtidigt så vill jag börja jobba och saknar ibland mitt jobb så det är nog mest bara en rädsla och ångest för att jag inte varit där på så länge... Fan... Kan inte livet vara lite enklare iallfall...

Hur mycket jag än försöker att inte tänka på det jag inte ska tänka på så går det inte... Ångesten är så stor idag... Maken har börjat jobba efter fem veckor hemma och jag känner bara , men var tog tiden vägen vi har ju inte hunnit göra det och inte det och  så vidare... Vi har haft väldigt jobbiga veckor och en jobbig sommar på grund av allt som är omkring oss just nu...

Snart,, ja om 2,5vecka är det dags för mig att börja jobba också. Är jag redo? Jag vet inte... men jag ska fixa det. Vill komma igång och hoppas på att jag fixar det bra. Med hjälp av x och bup så kommer det förhoppningsvis att fungera bra. Samtidigt känner jag en sådan oro för båda mina barn. Sonen som ska börja i en ny klass där det redan finns elever med assistent samt dottern som har haft en jobbig vår i skolan. Ska också börja  med ny lärare och nya kamrater. Eller nya och nya, men de har inte gått ihop tidigare. Nu blir det en ren trea så det känns ändå skönt.

Hur blir det med mig. ?? 70% ska jag jobba, kan jag få ihop så jag bara jobbar fyra dagar i veckan även nu? Hur ser killarnas scheman ut nu i höst? Kan jag få mer tid med killen som nu börjar nian och som är så otroligt härlig och behov av stöd. Han vill ju ha mig där.... Sen har vi den andra killen som mår så dåligt.... :-( Han behöver också stöd, men vill klara sig själv och har gjort det relativt bra i de flesta ämnen nu när jag har varit sjukskriven. Kanske behöver jag inte vara med honom lika mycket??? Ja, vi får se, ska försöka att inte tänka jag vet....

Sen har jag mig själv också att försöka komma ihåg.... Hur kommer det bli?? Kan jag bearbeta allt skit samtidigt. ..?? Usch och fy orkar inte mer......... snart.............

Vaknar upp och bara mår dåligt... Både psykiskt och fysiskt. Ont i nacke och rygg och huvudvärk. Mina leder värker och det vet jag att de gör när jag mår dåligt... Jag saknar att gå och prata med X som har semester. Kändes ändå som att jag kunde ta mig fram på ett bra sätt de veckorna när jag var hos henne. Vetskapen att maken börjar jobba på måndag är också jobbig... :-( Just nu är det mesta jobbigt....

Ikväll ska vi till våra fina vänner och sova över där och vi brukar ha så trevligt så då hoppas jag på att jag kan stänga allt skit inom mig. Nu blir det vila och spikmatta för mig idag om jag ska orka med kvällen.

Kram på er och hoppas ni har en fin lördag.

JA, nu börjar det kännas tungt igen. Oerhört tungt. Kan det vara så att jag börjar oroa mig för allt som komma skall. Ja visst så är det säkert. Maken börjar jobba på måndag och vi är hemma några veckor till jag och barnen. Den 15augusti kör jag igång igen efter att ha varit hemma sen 26mars. Känns skönt, men ändå jobbigt. Jobbigt därför att jag varit därifrån så länge, men främst för att jag har så mycket annat som kommer i höst. Dels ska jag själv försöka bearbeta saker och ting hos X och dels så ska vi göra en massa till min son gällande bup och inte minst hörseln. Sen får vi se vad läkaren säger om hans finger. Ska det göras något mer nu eller ska det växa lite till innan det blir en ny op?

Hans tänder hur blir det med det? Tandställning av något slag redan eller??

Sen har vi fina dottern som har det tufft och det känns som hon är i övergången till puberteten redan trots att hon bara är nio år. Hur blir det nu i skolan med allt tjafs mellan vissa tjejer?? Ja, jag hoppas bara på det bästa och kommer att vara igång redan vid skolstart och följa upp alltind.

Det som är så jobbigt är att det är så mycket privat så jag kan inte fokusera 100 på jobbet som jag vill. Men jag hoppas att det lägger sig och det kommer bli bra till slut så är det bara!!

Som jag skrev igår så fattar jag inte att jag gnäller när livet är så jävla orättvist mot min blingokollega just nu..... Fan , men men det är väl så här i livet allt ska väl inte vara enkelt... Men varför kan barn inte få må bra och vara friska????? Varför???????

Så härliga dagar vi har haft nu i veckan med sol och bad. Det gillar jag verkligen. Visst blir jag trött av värmen, men ack som jag njuter. Idag är det min födelsedag och vilket väder. Kan inte önska mig bättre.

Men mina tankar går till en blingokollega (blingo är ett hemförsäljningsföretag och vi säljer ekologiska barn och damkläder) som har ett sjukt barn. De har legat några veckor på sjukhus nu. Först ovetandes och nu har de hittat en tumör på lilla sonen. Fan vad orättvist livet är... :-( Jag kan inte mer än att ha dem i mina tankar och hoppas på det bästa.

Ibland skäms jag för att jag själv gnäller över hur jobbigt vi har det, men å andra sidan så är det ju det jobbiga vi har i vår vardag och det finns alltid de som har det värre..

Just nu så hopar sig alla tider från läkare. I september ska Emil träffa dem på bup, hörselenheten, handkirurgen och så blir det specialisttandläkare också i höst. Lär bli en tuff höst med mycket som har att göra med öronen och bup. Men känns ändå som det är skönt att komma igång. Hoppas på att jag ska fixa att jobba också... Jag får ta det som det kommer och försöka att inte stressa upp mig för det redan nu....

Nu ska jag försöka ha en bra dag idag med mina nära och kära. Kram på er.

Visst är det svårt med relationer.. Eller?? Vem kan man lita på och vem kan man inte lita på? Vad kan man säga till den och den utan att det läcker och så vidare. Ja, många funderingar kring detta har det varit på sista tiden.

Har haft en bra helg hos min mans bror och fru med barn. Vi fick en superfin lördag då vi kunde sitta ute och äta och snacka långt ut på kvällen. Härligt! I söndags hade vi inte lika fint väder så då fick det bli ett shoppingcenter och sen spelade vi tvspel. Så det blev en bra dag det också. Igår var det dags att köra hem och när vi ändå körde förbi Ullared så blev det självklart gekås. Kan säga att det var inte bara vi som var där igår. Ganska jobbigt för det var så otroligt mycket folk, men vi hittade vad vi sökte.

Idag har jag varit väldigt trött för det tar verkligen på min energi att sova borta i två nätter och vara social och trevlig. Låter dumt men så är det. Fick till och med beröm av min man när vi körde hem för att jag klarat av det så bra. Visst är det sjukt? Men jag kämpar på.

Idag har det äntligen varit en riktig sommardag med sol och värme. Som jag har njutit!! Jag älskar det och hoppas att jag har kunnat tanka lite positiv energi för det behövs nu när jag har mina tankar om vänskap och relationer...

Så jävla trött på att jag har gått på niten igen och sen mår dåligt av det, men inte så konstigt när man har delat så mycket och har viktiga uppgifter i varandras liv.... Men, men jag får gå vidare och det ska jag säga att jag är evigt tacksam för de vänner jag har. En del på långt avstånd och som jag bara skrivit till via internet och aldrig ens träffat och någon som jag träffat enstaka gånger. Ni vet vilka ni är. Kram

Det är så otroligt jobbigt att varje dag ha huvudvärk på ett eller annat sätt. Ibland går det att leva med men många dagar är det bara så jobbigt och förstör mycket av mina dagar. Även min nacke och rygg har börjat krångla. Ska börja gå på massage till att börja med och se om det hjälper lite iallafall och sen får det kanske bli kiropraktiker. Blir ju lättirriterad och trött av allt det onda.. Vill inte gärna gnälla, men just idag så är jag gnällig... ;-)

Har varit inne och klippt mig idag och det var verkligen välbehövligt och skönt att få ensamtid och bara bli ompysslad! Ikväll blir det lugnt och jag somnar väl på soffan. :-) Ha det fint mina vänner.

Ja, idag har jag bara sådan ångest. Känns som att bröstet ska explodera och jag är så trött så trött.. Det har varit intensivt den senaste tiden och allt har hunnit ikapp mig tror jag. Jag vet att imorgon åker min kära lillasyster hem till Wales igen och jag vet inte när jag får se henne igen. :-( Känns jättebra att vi haft så bra dagar ihop, men jag vill ha henne här alltid och kunna träffa henne när jag vill samtidigt som jag är så glad för att hon har ett bra liv där borta. Det är hon värd efter allt helvete hon har haft.

Idag kommer hon, min mamma och lillebror på lunch här så vi kan säga hejdå  ordentligt.

Sen är det barnen.. Det är jättejobbigt just nu. :-( Jag har ingen energi och min son är så jävlig mot oss... Han är sju år och svär och går på och kallar oss både det ena och det andra. Det som känns skönt är att vi är på gång med bup och att det förhoppningsvis rullar på bra i höst för hans skull och för vår skull. Det är ju så att dottern också blir lidande och beter sig sämre för att få uppmärksamhet. Vissa dagar är bättre än andra.. Vi kämpar på och jag älskar mina barn så , men jag är så trött.. Min make har bara nästa vecka som han har semester också och sen har vi några veckor till innan jag ska börja jobba den 15aug. Delade känslor gällande det. Känns skönt att komma igång, men är jag utvilad då. Nej, tyävrr inte... :-(

Vet inte hur eller vad jag ska göra för att må bra just nu. Mycket som bara är strul, men jag försöker... Så klart går det ut över mitt förhållande med min man också och just nu är vi bara föräldrar som kämpar tyvärr... Man och hustru hoppas jag att vi återfinner ......... Jag älskar honom så.