Ja, nu har jag slarvat massor och nu känner jag att det är dags att skriva och försöka göra det mer ofta. Så skönt att få skriva av sig. Har hänt massor och just nu är livet ganska jobbigt. Familjen är inte sams så ofta och det är svårt att hitta rätt sätt att finn a lugn och ro. Vi har tagit hjälp av kurator till dottern samt att vi gått till något som heter första linjen för att få hjäp av reda ut vad som är fel. Där går vi vidare och allting går upp och ner. Det som är positivt är att hon fått tre fina tjejkompisar i skolan som hon trivs med och gillar numera att gå i skolan. Fritids är inte riktigt lika populärt då de dagar hon är på fritids så är inte dessa tjejer där, menjag tycker det fungerat bra ändå för det finns andra hon är med och det är nyttigt för henne. Hon behöver ta för sig mer. Sen har vi matproblemet, beteendet hemma när hon inte får just det hon vill just då  osv.. Ja vi jobbar på och det tar på krafterna samtidigt som sonen inte är inne i en bra period just nu. Sen mår man själv som man gör på det. Hej kära familjeliv..

Ja, iallafall så imorgon ska jag börja på ett smärtrehabsprogram där man går i grupp och får föreläsningar, diskutera olika ämenen, träna på olika sätt samt träffa sjukgymnast, läkare med mera enskilt. Detta ska jag gå på nu i 6veckor. Så det blir först 3 veckors heltids frånvaro från jobbet och sen på halvtid de sista tre veckorna. Känns både spännande och ledsamt eller hur jag ska säga det. Jag trivs så otroligt bra på mitt jobb så det är trist att vara därifrån men samtidigt så känner jag att detta är en chans jag måste ta.

Hoppas på att få rätt hjälp för att så småningom kunna leva bättre och inte vara så trött och låta värken ta över mitt liv. Jag är så ung forfarande och har så mycket framför mig. Hoppas ju på att livet ska bli lättare och mer fyllt av glädje än det är nu.

Kram på er.