Nu är det mycket igen.. Men jag känner en glädje av att gå till jobbet på morgonen än så länge och veta att jag har en bra men kort dag. Just nu är det precis lagom med de tre dagarna och ca 5timmar/dag som jag har.

Det som är jobbigt på jobbet är att det slits och dras i schema och det ska bytas här och bytas där och den behöver hjälp och den... Jag hjälper ju två killar just nu och den ena av dem som går i nian är den jag värnar mest om då jag följt honom sen sjuan. Förstå mig rätt.. Men inte rätt att ta av den ena för att ge den andra osv... Ja, mycket iallafall. Har dock en underbar arbetskollega som stöttar mig i vått och torrt.

Här hemma går det väl ganska ok just nu med barnen tycker jag, men i skolan är det hela tiden något med sonen. Hur kul är det att komma varje dag och höra Din son har gjort si och så av de andra barnen eller att han själv berättar och sen säger jag kunde inte hjälpa det jag blev så arg.... :-((( Det är så otroligt påfrestande. Jag vill bara att han ska må bra. Ena stunden är det bra andra ett rent helvete inom honom... :-( Men vi kämpar och trycker på hos bup. Både vi och skolan så hoppas på att det verkligen händer saker snart!!!!!!!

Sen har jag min älskade syster som har så ont, så ont och jag kan inte vara där hon är och ta hand om henne och bara sitta och snacka och hålla om henne.... Det gör mig så ont... :-(

Orolig för min mamma också av olika anledningar även om jag vet att jag inte ska eller behöva vara det då hon är vuxen, men ibland kan det bli så ändå....

Ja, vad ska jag säga.. Tur att jag har jobbet ändå nu känns det som så jag inte går och funderar hela tiden bara jag nu får ha kvar det schemat som jag har fram till jul, annars vet i fan.. om jag orkar rent ut sagt.. :-(

Kram på er alla fina.